fredag 31 januari 2014

Senast 140310

Godmorgon! :)
Hade nu tänkt att berätta lite vad jag fick ut av att ligg på BB.

För det första så fick jag veta VARFÖR de inte vill plocka ut vår lilla tjej redan nu? Ville ju det först  pga att jag hade så fruktansvärt ont av sparkarna lillan gav mig på och under revbenen. Men ångrade mig snabbt när jag fick veta varför de inte vill det än.

Det är såhär att bebisar till mammor som är diabetiker utvecklas inte i samma takt som en "vanlig" bebis. Minns dock inte varför..jag var lite i min egna värld och satt även och grät en hel del.. Så skulle de plocka ut henne nu i V.32 så skulle hon vara utvecklad som en bebis som är i V.30 och då kände jag bara "nej, jag kan inte riskera att ta ut henne nu bara för att jag har ont. Så självisk är jag inte och kommer tänka på As bästa"
Läkaren kunde ändå flytta fram stop datumet från 31/3 till 10/3 för då har jag gått 37 hela veckor alltså början på V.38 och barnet räknas då som färdig bakat! :) Men hon kan även komma tidigare om hon fortsätter växa såhär snabbt, men det får vi se 10/2 då vi ska på MVC och det blir ett nytt UL och ny viktskattning.

Snitt? Ja!
Jag kommer snittas, men behöver inte bestämma datum än egentligen. Det är jag och Erik som vill ha ett datum så vi kan förbereda oss mentalt och får allt förklarat hur det går till med snitt osv.
Hur går det till då kanske ni undrar? Ni kanske bara sett fula ärr rakt över magen? De ärr som är rakt över magen görs i AKUTA fall. Vilket detta inte är.

För oss kommer det gå till såhär! Jag läggs in på BB 7/3 (fredagen innan) och blir förberedd på vad som komma skall. Och ligger över till 10/3 (dagen med stort D), detta görs för att bl.a kolla mitt bls, värden och att jag kommer ha dropp. Sedan när det är dags (10/3) så kommer jag få rygg bedövning och kommer därför inte känna något när ingreppet sker. Självklart kommer pappa att vara med i rummet, men ser ingenting utan han kommer sitta vid mitt huvud. De skär ett s.k bikinisnitt som de lägger UNDER troskanten. De kommer skära ca 10cm och sedan drar de i skinnet så lillan kommer ut. När hon är ute så går läkaren ut med henne och pappa får naturligtvis följa med och se sin dotter, sedan kommer läkaren in med henne så jag får se henne (möjligtvis hålla henne på bröstet), men sedan kommer de måsta ta henne upp på hennes avd Barn 4. Då syr dom igen snittet och sedan måste jag ligga stilla i ca 4-5 timmar innan jag får gå och se min dotter på riktigt och hålla henne!


4månader och 1vecka efter snitt!
(Lånad Bild)
Lillan kommer måsta ligga på Barn 4 i 1-2 veckor för koll av blodsocker, andning m.m. Medan hon ligger där så kommer jag att ligga på BB för efter behandling och Erik får även ligga i samma rum, Det brukar vara 1 vecka man ligger där sen får vi flytta till ett annat rum som jag tror kallas Par/Familjerum. Dit kommer vi kunna ta bebis och då får nära och kära komma och hälsa på där :)

Hennes fullständiga namn blir Elsy Alma Alicia Nyberg

Hoppas ni förstår det mesta i alla fall ;)
Ha en bra dag!

torsdag 30 januari 2014

Mobil inlägg!

Vad är det som händer kan man fråga sig? Jo jag lades in på en BB avdelning igår när jag kom till Spec MVC. Jag har fått testa tre olika mediciner: Citodon, någon injektion i låret och en till tablett + att jag fått Zolpidem igårkväll för att få sova MEN inget av de hjälper mot just smärtan..visserligen så fick jag sova de lilla då lillskrutten inte sparkade som var väldigt skönt också, men så fort hon börjar sparka eller ens röra på sig så får jag taskigt ont..


Vart har jag ont?
Jag har fruktansvärt ont under revbenen för att lillan är så stor och kan redan nu peta med tårna under revbenen.. :/

Vad har de gjort åt detta? 
Jag har fått göra ett CTG och det såg bara bra ut. Sedan så har de undersökt mig från topp till tå och allt ser bra ut, ingen vätska osv. 

Vad kommer det göra i fortsättningen?
Det jag vet som ska göras är ett ultraljud på hela magen, sen säkert undersöka mig igen..

Sedan så kommer älsklingen och Johanna och hälsar på senare ikväll. Så mycket man kan sakna den person man är med mest av alla! <3

Kram gott folk :)

söndag 19 januari 2014

Fråga och Svar


Fråga: Först älskar man ju sin partner och vill skaffa barn tillsammans, börjar man sen älska barnet mer än partnern? direkt från början eller när magen blir större och barnet rörs mer och det känns mer verkligt? eller är det olika slags kärlek som är OMÖJLIG att jämföra? :) 
eller är det kanske när barnen är lite äldre som man börjar känna att kärleken till barnen bara växer men att kärleken till partnern kanske svalnar lite i jämförelse? jag vet inte, vad tror du? :p jag tycker detta är ganska intressant! :)

Svar: Detta kan låta som att jag har lite dubbelmoral men det är svårt att förklara. Jag älskar bägge massor, men jag är ju kär i min partner och jag älskar mitt barn på ett annat sätt. Det är på samma nivå. Men om jag säger såhär - vem skulle jag rädda först av min sambo eller mitt barn, då skulle jag rädda mitt barn innan min sambo och jag vet att Erik skulle göra detsamma om det stod mellan mig och vår dotter. :)

Jag tror inte att kärleken någonsin svalnar med ens partner. Och jag tror det kommer vara samma kärlek nu och senare när hon blir äldre :)



Kärlek!

Jag trodde inte på min mamma..

..när hon sa att man inte älskar någon mer än sina barn. Och det är sant. Det finns ingenting som gör mig så glad än när jag ser min plutt sparka. Nu är det mycket bebis prat, och det är bara för att det är första gången för mig och den glädje jag känner när jag faktiskt får vara med om detta själv, att jag faktiskt ska bli mamma den går inte att beskriva! Igår när Matilda (en av mina bästa) var här och fotade så såg jag även hennes lycka i att det kommer en liten bebis snart och att hon (och alla andra av mina bästa) är en del av att jag kan vara såhär lycklig. Är även fruktansvärt glad över att ingen skitit i mig för att jag väljer familjelivet istället för festande. För mig har min familj alltid varit livet, att de har funnits där och stöttat osv. Så vill jag även att vår dotter ska ha det och känna att livet är inte en fest, det finns så mycket mer att upptäcka.

Då är jag även STOLT över att min familj/släkt inte är nå "party" människor och samma sak med Eriks familj som inte heller festar som många andra familjer. Vi hittar på andra saker tillsammans medan andra vill supa skallen av sig. Det är inte "fel" att dricka, MEN efter olyckan 2012 (?) så har jag mer respekt för alkohol än vad jag hade förr. När jag inte var gravid så kunde jag ta en cider eller öl en fredag kväll, men inte mer än så. Tänk på det allihopa, ha respekt för alkohol och tänk inte så som många gör att "man lever bara en gång".. När du väl ligger på IVA och varit några minuter från döden så kommer du ångra allt so bad!



Älskade barn <3 b="">